Aptokig!

Ja, jag blir helt stölligt aptokig!
4,5 veckor
och det känns som det lilla som hänt är helt ovesäntligt marginellt!
Och det visar bannemej olika på måttbanden. Imorrse tyckte jag liksom :
"okey.. ahja, det går ju åt rätt håll iaf..."

Men nu, NU när jag testade min nya bikini och lite sånt, och mätte mig igen.. så skilljer det sen imorse!
Ja jag blir helt otroligt störd på det här.

Jag ger upp faktiskt, jag kör 6 veckor, köper pulver en gång till på torsd. Så går jag på detta fram till nästa fredag.
Sen får det vara nog.
Det är bannemej inte värt att vara dödstrött och frysa sådär riktigt illa konstant.
Träna hårt kan jag ju inte heller nu.
Så det får bli till att träna stenhårt och hoppas på att det går av sigsjälvt, prexis som det gjorde i höstas.

Jag känner mig större än någonsin, och inte ens byxorna som jag äntligen fick igen utan problem i höstas, när jag tränade som mest, inte ens dom sitter NU som dom gjorde DÅ.
Det är liksom själva meningen med den här skiten, att det ska gå ordentligt fort.
Inte tränat (inte ens promenader) på en vecka, eftersom jag fortfarande är så förkyld :(, men idag är sista vilodagen.

Endel så får jag väl inte in kroppen i ketonfasen längre, för att jag har gjort det förut, eller så reagerar den inte på det.


Ahja, shitthesame. Jag är inte fet iaf, och det tänker jag inte heller bli.
Efter nästa fredag så ska jag köra stenhårt.


Ja, så går det när Hannah sätter för höga krav på sigsjälv.
Målet är ju verkligen inte glömt, men jag får helt enkelt satsa på att det får ta längre tid.

Kommentarer
Postat av: mlisan

Nej gumman du är absolut inte fet- Du är fin! Och även om det tar längre tid så kanske det är värt det mer med tanke på att du kommer få må bättre under den tiden det tar. Jag tror att det viktigaste är att lyssna på kroppen, och du är duktig som bara kommit så HÄR LÅNGT! Puss!!!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback